Kim Simonsson: Mossjättar 
29.4 - 20.10.2024  

Fyra jättelika, illgröna figurer har slagit tillfälligt läger på Amos Rex innergård och på Bio Rex terrass. En fängslande mystik omger Mossjättarna, vars verkliga ursprung är okänt: har de färdats från en annan verklighet eller tillhör de denna värld?  

 "Mossbarnen är självständiga. De behöver inte hjälp av vuxna", säger Simonsson. Konstnären har gett varje barn en egen uppgift som är nödvändig för att stärka deras känsla av gemenskap. Några bär verktyg och andra föremåle på sina ryggar, medan andra görs sällskap av djur som antyder en nära relation till naturen. Jättarna kommunicerar tyst, på teckenspråk, med varandra och deras omvärld. Deras stillsamma närvaro speglar verkens underliggande idé om en utopisk värld där människor, djur och andra varelser lever i fredlig samexistens. Kanske Mossjättarna kan ses som monument över förundran, guider till en mer fantastisk syn på världen? Istället för att proklamera sanningar inbjuder de oss att ifrågasätta, drömma och föreställa oss på barns orädda sätt. "Det är viktigt att ge utrymme för idéer som vid första anblicken verkar absurda", förklarar Simonsson. 

Mossjättarna fortsätter sin färd under hösten. Målet är Söderlångviks gård, Amos Andersons sommarställe, på Kimitoön. Varje mossjätte kommer placeras ut i skogen intill herrgården, där de gradvis kommer att bli en del av skogens ekosystem. Eftersom jättarna har införskaffats till Föreningen Konstsamfundets konstsamling, blir skogen i Söderlångvik också deras permanenta hem.  

Skulptören Kim Simonsson (f. 1974) bor och arbetar i konstnärsbyn Fiskars i Västnyland, och har arbetat med keramiska mossfigurer i nästan ett decennium. Mossjättarna är bland konstnärens hittills mest storskalade arbeten. De skapades ursprungligen för den franska kulturfestivalen lille3000, som hölls i staden Lille under året 2022. Simonssons skulpturer har tidigare ställts ut på Amos Andersons konstmuseum, men detta är första gången som konstnärens verk visas utomhus i Helsingfors centrum. Kai Kartio fungerar som kurator för projektet.   
 
Vänligen klättra ej på jättarna eller deras socklar.

Skulptören Kim Simonsson (född 1974) bor och arbetar i konstnärsbyn Fiskars i Västnyland. Han är känd för sitt fördomsfria berättande och sin gedigna materialkunskap. Lera och keramik utgör basen för hans konstnärsskap, ofta i kombination med andra material såsom glas, fibrer eller vardagsföremål. Simonssons skulpterar främst djur- och människofigurer i naturlig eller överdimensionerad skala. Med ett skarpt sinne för kontraster skapar han märkliga, sagoliknande världar. 

Simonssons konstnärliga produktion tog vid på 1990-talet, då han inledde sina studier vid avdelningen för keramik och glas vid Konstindustriella högskolan i Helsingfors. Simonsson hade länge fokuserat på teckning och måleri, men fattade snabbt tycke för det tredimensionella. Speciellt uppskattade han att arbeta i lera,  ett material som lätt ger efter för handens beröring. Leran lämpade sig väl för Simonssons konstnärliga uttryck som influerades av seriekonstens visuella berättande, i synnerhet japansk anime. Under studietiden skapade han porslinshundar i naturlig storlek, orädda barnkaraktärer och andra figurer. Dessa tidiga verk bröt med det abstrakta uttryck som dominerade den finländska keramiken fram till början av 2000-talet.  

 
Från och med 2010-talet har Simonsson experimenterat med den så kallade flocking-tekniken, där olika ytor behandlas med nylonfibrer. Simonsson bekantade sig med tekniken under en residensvistelse i Kanada och fortsatte laborera i sitt arbetsrum i Fiskars. Den mossliknande texturen som kännetecknar verkserien Mossjättarna uppstod av en lycklig slump, då Simonsson behandlade en kasserad svartmålad skulptur med neongula fibrer på skoj. Den illgröna nyansen som uppstod förde Simonssons tankar till de djupa skogarnas mystik och gåtfulla väsen och lade på så vis grunden för arbetet med de barnlika Mossjättarna.    
 
Barndomens tematik har sysselsatt Simonsson sedan början av hans karriär. Hans barnfigurer rör sig i gränslandet mellan oskuld och främlingskap och utmanar ofta kulturella normer om önskvärt och olämpligt beteende. Konstnären kallar dem för anarkistiska barn. Numera influeras Simonsson också av sina personliga upplevelser av att vara förälder. Med ett av sina barn kommunicerar han på teckenspråk. Erfarenheten av att upptäcka ett nytt språk återspeglas i Mossjättarna, där han låtit teckenspråket bli en del av skulpturernas unika värld. På så sätt utvecklas hans konstnärliga arbete i ständig dialog med vardagens prövningar och glädjeämnen.

Samlare 
2022 
Järnram, polystyren, glasfiber, nylonfiber, målfärg 
(3,64 x 1,7 x 2 m) 
 
Uppe på Bio Rex terrass håller en Mossjätte ett vakande öga över trafiken nedan. Möjligen på jakt efter något värt att samla på. Jättens händer ger ett varsamt intryck, som om de var kupade kring ett osynligt föremål. Detta är tecknet för att samla. Konstnären har utrustat varje Mossjätte med en egen unik packning med föremål som han råkade hitta i sitt arbetsrum. Samlarens utrustning innehåller olika slags växter, pinnar, en täljkniv och andra föremål som kunde tjäna som redskap. Vad är värt att spara, och vem bestämmer det? I en ständigt föränderlig värld är det omöjligt att veta vad som plötsligt kan komma till nytta. 
 
Du kan se jätten från gatuplan på Mannerheimvägens sida.   

Vandrare 
2022 
Järnram, polystyren, glasfiber, nylonfiber, målfärg 
(4,16 x 1,24 x 2,08 m)  
 
En vandrare utrustad med skidor och stavar har anlänt till Glaspalatsskvärens kullar, redo att utforska okänd terräng. Mossjätten rör vid sin öppna handflata med ena handens två fingrar och formar tecknet som betyder att gå eller att vandra. Teckenspråket bygger till en stor del på rörelser och är därför direkt kopplat till kroppen och känselsinnet. Enligt Kim Simonsson lär vi känna världen främst genom känselsinnet, speciellt via händernas beröring. Ett annat sätt att upptäcka världen är att resa. Men att resa behöver inte alltid betyda att fysiskt ta sig till andra platser. Vi kan också göra inre resor, genom minnen och känslor som vi kanske ännu inte är medvetna om. 

Bringare av ljus  
2022 
Järnram, polystyren, glasfiber, nylonfiber, målfärg 
(4,22 x 1,5 x 1,68 m) 
 
Den som anländer till Glaspalatsskvären från Simonsgatans håll välkomnas av en jätte med en lampa fastspänd på ryggen. Lampan liknar en helt vanlig skrivbordslampa och liksom shortsen, västen och t-tröjan ser den förvirrande alldaglig ut jämfört med den i övrigt fantastiska varelsen. Mossjätten sträcker ut en arm, den öppna handflatan är vänd neråt med fingarna spretande åt olika håll. Detta är tecknet inte bara för lampa och ljus, utan också för det ögonblick då ljuset tänds. Liksom barn får ljus ofta stå som symbol för framtidstro och hopp. Möjligen hör det också till ljusbringarens uppgift att lysa upp och synliggöra det som känns svårt att hantera. Hur funderar du kring framtiden? 

Vänskap 
2022 
Järnram, polystyren, glasfiber, nylonfiber, målfärg 
(3,04 x 2,14 x 2,06 m) 
 
Framför klocktornet på Glaspalatsskvären sitter en Mossjätte med benen i kors i allsköns ro. Gåtfullt leende lutar den sig framåt för att bättre snappa upp  ljud,  läten och samtal. En groda och en ekorre har letat sig in i jättens öppna händer. Även om det första intrycket antyder en slags samhörighet mellan de tre varelserna, lämnas deras relation till vår fantasi. Verket bjuder in oss att reflektera över hur och var vänskap kan uppstå, och mellan vem. Vad betyder vänskap för dig? 

Teckenspråk är visuella språk som används av döva, hörselskadade och hörande personer. De består av olika tecken, där hand-, kropps- och munrörelser samt ansiktsuttryck kombineras. Jämfört med talade språk kännetecknas teckenspråk av en viss tystnad. Teckenspråk uppmärksammar rikedomen i all den kommunikation som kan äga rum även i avsaknaden av en fysisk röst.   

Det finns uppskattningsvis ca 160 olika teckenspråk i världen. Varje teckenspråk har sin egen rytm, och många av dem skiljer sig avsevärt från varandra. Till teckenspråken hör även olika dialekter och talesätt, därtill kan boendeort och ålder också påverka hur någon tecknar. Teckenspråken delar dock ett starkt visuellt uttryck som i allmänhet gör det möjligt för teckenspråkiga att kommunicera flytande med varandra.   

I Finland används två olika teckenspråk: det finlandssvenska och det finska teckenspråket, som också används av Kim Simonssons Mossjättar. Läs mer om jättarnas teckenspråk i verkbeskrivningarna!