Vad ser vi när vi riktar blicken mot himlen? Moln, moln och mera moln.  

Väderströmmar som ständigt kretsar kring oss, formationer av vattenånga som hålls uppe av luftströmmar, föränderliga delar av vattnets kretslopp på jorden. Trots sin skenbart lätta natur bär molnet på massor av information om miljön och våra levnadsförhållanden. På utställningen O/vetandets moln utgör molnet ett unikt, flyktigt ögonblick och en pågående process som styrs av osynliga informationsflöden. Lokala väderobservationer i realtid samt data som uppmäts i nordlig barrskogsluft och arktisk vattenånga definierar hur utställningen ser ut och skapar en rytm i de föränderliga verken. 

Det samlas in allt mer data om klimatet. Ändå finns det mycket som är okänt om atmosfärens skeenden. Tanken om vetandets och ovetandets olika nivåer och former – un/knowing – har redan länge varit utgångspunkten för Josefina Nelimarkkas konstnärliga arbete. Med hjälp av det här tankesättet kan vi närma oss komplicerade fenomen som är svåra att gestalta – förutsatt att vi accepterar vår osäkerhet, tillåter olika former av vetande och likt moln rör oss mellan det verkliga, sinnliga och potentiella. 

Utställningens verk ger oss möjlighet att utvidga vår förmåga att observera moln och atmosfärens osynliga skeenden. Vattnets rörelse, ljud och ljus åskådliggör samhörigheten mellan tidens, vädrets och klimatets processer. På utställningen växer molnet från ett atmosfäriskt fenomen till ett tankeredskap; ett interaktivt utrymme där betraktarens upplevelse och närvaro framhävs. Då vi stannar upp vid verken kan vi skapa en personlig koppling till miljön, begrunda molnens natur och föreställa oss olika framtidsscenarier för klimatet. 

Varje ögonblick av utställningen är, liksom molnet, oförutsägbart. 

Intensiteter, framtider  

2024 

Ljuset i glaskonstverken förändras i realtid enligt isotopvärden som uppmäts i arktisk vattenånga. 

Ljuset som strömmar genom det transparenta materialet för oss till Arktis iskalla havsströmmar. Subtila rörelser synliggör luftbubblorna som uppstått i glaset till följd av den dynamiska blåsningsprocessen. Det blir möjligt att uppfatta de osynliga och flyktiga men ändå betydelsefulla ögonblick som ständigt existerar på de områden som värms upp snabbare än resten av jordklotet. Isotopvärdena berättar om vattenmolekylernas rörelser, och med hjälp av dem kan man utforska vattnets resa från havsis till moln. I de arktiska molnen samlas enorma mängder information om nuvarande och kommande väder i hela världen. Observationer av molnen har en avgörande betydelse när det gäller att följa med klimatförändringen.

Molntimmen 

2024 

Verket förändras i realtid med hjälp av teknologi som styrs av klimatdata. Väderstationen på museets tak registrerar det lokala vädret medan utställningen pågår. Isotopvärden som uppmäts i den arktiska luften och aerosoler som observeras i nordlig barrskog påverkar också verkets process. 

Video och ljudlandskap för en ständig dialog med luften i både närbelägna och avlägsna områden. Samtidigt blir växelverkansprocesserna i miljön förnimbara. Droppar blir moln och slutligen regn, och medan vattnet befinner sig i detta unika tillstånd rör det sig fritt mellan tidszoner. Moln som formats av ångan från arktiska vatten kan kännas avlägsna, men de kommer oss nära då regnet träffar jordens yta. Barrskogens mikroklimat har å sin sida en enorm potential: molnen som uppstår där har en kylande effekt och bär på hopp om en bättre framtid för miljön och hela ekosystemet. 

Under de flyktiga tillstånden finns nuet 

2024 

Silkesinstallation 

Verket grundar sig på konstnärens långvariga studier i forntida klimat. Information om förflutna klimatprocesser bevaras i bland annat stenar, meteoriter, koraller och alger. Konstnären har fotograferat dessa med nanomikroskop och överfört bilderna till silkets yta. Spåren av olika tiders och platsers klimat berättar om hur lätt naturen reagerat på förändringar i miljön, då förhållandena på jordklotet förändrats. I verket blir naturens minne en form av vetande där olika tidslager smälter samman för att berätta om miljöns pågående kretslopp. Med hjälp av klimatdata skapas prognosmodeller för framtiden, men för att utveckla dem är det viktigt att förstå också klimatets förflutna.  

Konst / vetenskap / teknologi 

Utställningen förändras ständigt enligt meteorologiska och vetenskapliga mätningar som påverkar konstverken. Teknologi som styrs av klimatdata avläser värden från en väderstation på museets tak samt från forskningsstationer i Arktis och nordlig barrskog. Med hjälp av dataströmmar skapas i realtid en direkt kontakt med förändringarna som sker på mikronivå i atmosfären.  

Molnens uppkomst är ett komplicerat fenomen som påverkas av väder- och klimatförhållanden. Under utställningens gång registrerar väderstationen det lokala vädret: vind, regn, lufttryck, luftfuktighet och kolcykel. Mätningarna i Arktis och nordlig barrskog berättar om växelverkningarna mellan atmosfär, ekosystem och världshav.  

Vattnets isotoper återger de olika skedena av vattenmolekylernas resa i vattnets kretslopp. Med hjälp av dem kan man bland annat undersöka de smältande arktiska isarnas globala inverkan på molnens uppkomst och rörelse i Arktis samt bort därifrån. Observationer av aerosolpartiklarnas uppkomst och mängd i atmosfären ger kunskap om molnen och deras betydande inverkan på klimatsystemet samt relationen mellan atmosfär och barrskog. Aerosolpartiklar som uppstår i nordlig barrskog påverkar molnens egenskaper och kyler därigenom klimatet. 

Moln och vattnets kretslopp hänger ihop med en osäkerhet som man inom klimatforskningen ständigt utforskar med hjälp av mätningar och klimatmodeller. 

Hyytiälä skogstation

Institutet för atmosfär- och jordsystemsforskning INAR 

Helsingfors universitet

Arctic Water Isotope Network AWIN 

Pallas Atmosphere-Ecosystem Supersite 

Uleåborgs universitet

VAISALA

Josefina Nelimarkka (f. 1982) är en multidisciplinär konstnär som arbetar med frågor som berör miljö och upplevelser. I sina platsspecifika installationer med koppling till väder, vatten och luft undersöker konstnären naturfenomen och hur dessa observeras genom att förena konstnärlig och vetenskaplig forskning. Hennes verk är multisensoriska upplevelser som avspeglar den fördolda, svårtillgängliga och komplicerade växelverkan som pågår i tid, natur och samhälle.  

Nelimarkkas konst sträcker sig utanför måleriets gränser och tar formen av pågående processer där variationen är bunden till förändringar som sker i miljön. Till verkens potential hör det oförutsägbara, som med hjälp av finstämda material, mätningsdata och teknologisk växelverkan blir en del av upplevelsen. Via flyktigheten och miljöns känslighet som lyfts fram i verken kan betraktaren stifta bekantskap med nya sätt att förnimma, förstå och vara närvarande.  

Josefina Nelimarkka arbetar i Helsingfors och London. Hon har utexaminerats från Bildkonstakademin (2017) och Royal College of Art i London (2016). Hennes verk har visats i åtskilliga separat- och grupputställningar i Finland och utomlands (bl.a. Helsingfors konstmuseum HAM, Sinne, Titanik, Konst- och museicentret Sinkka, Solid Art Taipei, Finlandsinstitutet i London och AIL Vienna). Hennes senaste verkhelheter, som utförts i samarbete med klimatforskare, har framför allt behandlat molnens betydelse i atmosfärforskningen. Nelimarkka deltog i FN:s klimatmöte i Dubai (2023), och visade sina verk på Finlands COP28-paviljong.